Send my love to your new lover

vad skulle det innebära att älska sin nästa, inte som sig själv utan som någonting annat, någonting fristående mig, någonting i sin egen rätt, inte en spegelbild utan någonting helt utan tillträde


det, är vad jag ska be om. det, om någonting, är det jag ska be om.


jag tänker på alla människor som någonsin förlåtit. det är en praktik, det är en övning, det är att böja sin ryggrad och vrida sina leder i motsatt riktning. det är en kärlek till någonting annat som är så stor att den väger upp ett uppgivande av jaget.
till NÅGONTING annat. (det vill säga: inte till NÅGON annan.)


jag ska falla på knä inför det, jag ska send my love to your new lover, det är en praktik i kärlek, det

The bird when she sings

Skulle du minnas om jag sa ett år sedan?

Nej, det skulle du inte.
Du skulle inte det.

Apropå mitt huvudämne

"Naturen är alltså tillvaron, fattad i tid och rum. Där är varje föremål, varje punkt, i grunden lik varje annan punkt. Varje punkt i rummet (det är punkter i rummet som bygger upp föremål), varje moment i tiden är lika varje annan punkt i rummet och varje annat moment i tiden. Det som skiljer den ena punkten från den andra och det ena tidsmomentet från det andra, är att det befinner sig på ett annat ställe än alla andra tidpunkter respektive tidsmoment."

Bones

all i am is the bones you made for me


Om allt jag är, är de ben du skrapar fram
Kroppen är bara kropp om den definieras av andra kroppar, om den definieras av andras kroppar

Om de ben bara finns, de som du skrapat fram och bänt loss


Om kroppen bara är kropp i relation till andra kroppar, alltså: om det är gränserna som definierar oss - inte självaste materian

"Det är mellanrummen som gör oss mänskliga", om bordet är hårt inte för att materialet är det utan för att dess yta och gräns har just denna spänning gentemot fingertoppens hud


Om det är mellanrummet och inte vanvettet

Om det är mellanrummet och inte vanvettet är det allt utom vanvettigt att jag igen låter dig ta i mig så här, låter min kropp grävas fram och skrapas ur och bli mänsklig igen


Då är det allt annat än vanvett



Vad är det jag söker
vad är det att vara människa

Att bryta upp skallbenet

det är så det känns







En fysisk handling
Att bryta sig loss

Tjyvar som oss

Det enda man kan vara är modig
och ärliga
och säga detta rakt ut


Att det inte passar in i mallen är sekundärt
Det måste alltid vara sekundärt



Undrar vad den är gjord av, och varför jag aldrig passar in i den eller ens förstår konstruktionen. Hur ska en då kunna överlista den, inte fan vet jag.



Det måste finnas ett lugn i det, att stå för allt detta.
Även när det är så överdrivet och fel och inte så världsvant, alls.

Men jag är inte så världsvan. Och någon gång någonstans finns det en människa som ska se på mina kaffefläckar, och uppskatta att jag är en sån som spiller.

Wolves

Av alla vita vårnätter är dessa de blekaste

Allting är synligt - varje por och varje skugga
Varje skiftning


Hur mycket kan man gömma mellan händer

Allting, allting kan man gömma där


Jag ska gömma allting där
mellan händer som inte är mina och som inte är kalla och är, precis som jag - modiga.