jag är inget tekniskt under
det vet vi alla
det är ett under att jag kan svara i min mobiltelefon,
än mer att ringa med den
så två år efter mänskligheten har jag upptäckt spotify och så är den där, på nån lista med vänner som lyssnar på det och det och så liksom fan
det finns ju inga omskrivningar för det var inte så länge sen
vi var 18 år och lite till, knappt myndiga ens och än mindre vuxna (blir vi någonsin det? blir någon någonsin det?) och jag tror det var snö för allt jag minns av den vintern var att jag frös på en ändstation vid tunnelbanan
och jag hörde den texten och jag tänkte "ja"
jag tänkte att
I'll wait for you
och så vidare
say you'll come
and set me free
just say you'll wait
you'll wait for me
och jag tänkte "ja"
och det finns fantastiska saker i livet fastän det mesta går åt helvete och en av de fantastiska sakerna är att allting blev som det blev, att du blev som du blev och jag blev som jag blev
men innan det
när hjärtat var mjukt som av spunnet socker
och man trodde conversen höll året runt
då hörde jag den texten och tänkte "ja" och nu vet jag att"nej, och tacka gud för det"
men här och var finns luckor i tiden
jag hittar en och stoppar den varsamt i min ficka
detta är en hemlighet
I hear you laugh I heard you sing
I wouldn't change a single thing
lördag 4 december 2010
like spinning plates
det är en fallande rytm
vad kan man annars göra
när allt är en fallande rytm
detta är allt jag har
inte för att det är mindre, inte för att det är en förlust av någonting annat utan snarare:
deta är allt jag någonsin haft
dags att sluta inbilla sig annat
jag minns en dag på ett tåg och en människa som varit den enda som någonsin sagt vad som är sant
och hon sa
du kan men måste hitta fokus
du kan men har inget fokus
sa hon och viftade med förlagskontakterna i ansiktet på mig och jag var sjutton år och ville bara spela handboll
jag har aldrig kunnat spela handboll
är det för sent att börja leva sitt eget liv istället för andras
så förbannat lätt att vilja förändra världen istället för att skriva dikter på inrim
helt uppväxten går ju ut på att hitta fokus utåt, att inte bara vara så förbannat egocentrisk och se att det faktiskt finns en värld utanför också
och skrivandet handlar ju om precis det motsatta
detta förbannade jag jag jag
som JAG i och för sig inte borde ha problem med
men
ibland tröttnar man, till och med på sig själv
så, dags att skriva en dikt om typ min tånagel
alla problem här i världen
vad kan man annars göra
när allt är en fallande rytm
detta är allt jag har
inte för att det är mindre, inte för att det är en förlust av någonting annat utan snarare:
deta är allt jag någonsin haft
dags att sluta inbilla sig annat
jag minns en dag på ett tåg och en människa som varit den enda som någonsin sagt vad som är sant
och hon sa
du kan men måste hitta fokus
du kan men har inget fokus
sa hon och viftade med förlagskontakterna i ansiktet på mig och jag var sjutton år och ville bara spela handboll
jag har aldrig kunnat spela handboll
är det för sent att börja leva sitt eget liv istället för andras
så förbannat lätt att vilja förändra världen istället för att skriva dikter på inrim
helt uppväxten går ju ut på att hitta fokus utåt, att inte bara vara så förbannat egocentrisk och se att det faktiskt finns en värld utanför också
och skrivandet handlar ju om precis det motsatta
detta förbannade jag jag jag
som JAG i och för sig inte borde ha problem med
men
ibland tröttnar man, till och med på sig själv
så, dags att skriva en dikt om typ min tånagel
alla problem här i världen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)