Safety pin

klockan är snart ett, får ett sms med "jomen det är bra, puss", grannarna har fest på balkongen, musiken är ett skämt
som trodde du det var detta du letade efter
som trodde du att detta var vad du ville ha

men när du säger att
blablabla jag skulle blablabla göra allt för att blabla få dig att stanna blabla
är det väl ändå inte en förlägning av
jomen det är
bra?
va?
eller?

ibland eller ganska ofta känns du så såld på idéen av vad du vill ha (något) istället för vad du har eller som i det här fallet - inte har (mig) att du glömmer att det som räknas (eller som i det här fallet - inte räknas) är saker som jamen det är bra puss och inte några jävla regnbågar eller rosa moln

skillnaden mellan oss är vilken ordbok vi slog upp i, jag har aldrig förväntat mig något annat än detta men du drömmer uppenbarligen om saker jag varken kan ge dig eller ens tänka på utan att få kväljningar
vilket inte gör dig korkad
men ändå gör mig förbannat intelligent och självständig


safety pins holding up the things
that make you mine
about your hair,
you needn’t care,
you look beautiful all the time


passerade en man med olas parfym idag, det var två miljoner människor på gatan och det var fyra månader sedan vi sågs
i augusti åker jag dig, döm mig du men ändå är det jag som går vinnande ur alla strider

så är plötsligt festen över och de vidöppna fönstren tystnar och balkongdörrar slås igen men här står jag i ett ha av krossat porslin, mina 30-talstallrikar med handmålade blommor och guldkant i skärvor


fick sms, igen, från okänt nummer;
"..wish u were here. come and visit soon pretty girl, xxy"

så här står jag i mina skärvor och räknar dagar

Jag vet en gata med ditt namn

det är måndag, det är juli, jag vet inte men det är nog över trettio grader i skuggan, fortfarande
och jag har städat hela min stora (lilla) lägenhet, sorterat tvätt, tagit hand om två veckors intorkad disk och ska snart gå ned i tvättstugan och till affären och sen ställa mig och göra potatissallad till badutflykt imorgon
undrar lite hur medelåldern kom så snabbt, typ

det här är vad som händer;
om tjugoåtta dagar börjar min skola (bra)
imorgon börjar min arbetslöshet (bra med fattigt)
jag har fått jobb på NK igen (nödvändigt)
om tjugofyra dagar fyller jag år, det är min gräns för vuxenheten, alltså, den som jag gav mig för ett år sen efter en grönansommar med fylleslag och micopizza; om ett år från nu måste jag vara vuxen, jag gjorde en vuxenlista men ärligt har det gått sådär, sitter visserligen i en egen lägenhet med både kakel och väggar och eget namn på dörren (felstavat) men tvättar fortfarande ansiktet med handtvål, äter sushi med händerna och låter såsen torka in
däremot tvättar jag mina kläder för hand, bakar bröd och lägger kikärter i blöt
tänk ändå


mitt kvarter är fantastiskt, här finns ingenting och ändå känns det som finaste paris med höga trettiotalsfönster, franska balkonger och spretig murgröna
små tanter med rullatorer, en strandpromnad med båtar på rad, badbryggor, en hög bro som kastar skugga som glittrar
det finns lekpark, rosenplantering, picknickfilt
sandlåda och plastspade
och mitt i allt finns alkisbänkarna som alltid finns, där gubbalkisarna och tantknarkarna sitter ligger sover skrålar pissar skriker tigger skrattar super och luktar illa
gick förbi idag, från tunnelbanan till min fina gata, och de sitter på rad med de smutsiga trasiga fötterna i kamratens knä, masserar dem efter så många mil, de sitter på rad med den nästes skitiga alkisfötter i knät och masserar dem med sina nariga alkishänder
vi kanske missade någonting, i ett tidigt skede, för hunda år sedan så missade vi någontin, som typ, poängen? kanske


önskelista:
vinglas, en burk att lägga spaghettin i och en ponny

The heart has no bones

jag skulle vilja skriva mer
ni vet?

om en månad och tre dagar börjar min skola som jag längtat till och planerat för i kanske två år
ska kliva in i rummet och vara bäst, har aldrig varit annat när det är mina regler vi spelar efter
så eller om ni förstår alltså
inget kan slå mig på fingrarna där osv

på grönan med tuva idag, bilder kommer, fick mer mys än man förtjänat genom en livstid
puss

Love generation

kom hem ifrån rhodos igår, sov inte ensam men tomheten ändå efter fem fantastiska gapande högljudda mongon liksom ekar ändå

har konstans skrattat gråtit solat supit dansat badat kramats pussats skedat gnidit skrikit brottats kittlats och skrattat mer i en veckas tid, hur ska man då kunna sitta här va va va

fick ingen solbränna men massor av kärlek
detta är vad som är verkligt
detta är vad som räknas


har liksom typ hittat hem, jag älskar er, nu ska jag diska min tallrik och sen möta mica för att fylla på söderhjärtat som faktiskt värker lite


det finns så mycket kärlek men den är knappast min, inte på det sättet, inte den här gången, inte i detta rummet
som skulle vår historia sluta här, ändå


hjärtat fylls och svämmar över, svalorna kastar sig mellan solbrända husväggar, allting ekar, allting är evigt, ingenting ska någonsin komma att ta slut