måndag 9 september 2013

hjärtat är stort som en knuten näve
höger klaff och vänster klaff och blodet som en viskning däremellan


hur kan det då vara så svårt
hur kan det då vara så svårt, allting


det är september nu
om man visste det i början?
hur många dagar ska man sörja
hur många dagar är det värt?


för mig, alldeles för många
för dig, inte ett telefonsamtal, inte en tanke, inte en viskning, inte ens ett ingenting



problemet är bara att jag inte tror på det
att jag inte tror alls
utan att vi sitter fast på olika håll men faktiskt, i samma historia