det är en fallande rytm
vad kan man annars göra
när allt är en fallande rytm
detta är allt jag har
inte för att det är mindre, inte för att det är en förlust av någonting annat utan snarare:
deta är allt jag någonsin haft
dags att sluta inbilla sig annat
jag minns en dag på ett tåg och en människa som varit den enda som någonsin sagt vad som är sant
och hon sa
du kan men måste hitta fokus
du kan men har inget fokus
sa hon och viftade med förlagskontakterna i ansiktet på mig och jag var sjutton år och ville bara spela handboll
jag har aldrig kunnat spela handboll
är det för sent att börja leva sitt eget liv istället för andras
så förbannat lätt att vilja förändra världen istället för att skriva dikter på inrim
helt uppväxten går ju ut på att hitta fokus utåt, att inte bara vara så förbannat egocentrisk och se att det faktiskt finns en värld utanför också
och skrivandet handlar ju om precis det motsatta
detta förbannade jag jag jag
som JAG i och för sig inte borde ha problem med
men
ibland tröttnar man, till och med på sig själv
så, dags att skriva en dikt om typ min tånagel
alla problem här i världen
lördag 4 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar