tisdag 4 november 2008

I dream of orcha wales

sätter nyckeln i låset och vrider om, har inte träffat min lägenhet på två veckor och för bara månader sedan var detta rum det mest skrämmande jag visste vissa ensamma nätter
men öppnar så dörren och är så lycklig att jag nästan gråter lite
förutom att jag är tillbaka med min största kärlek, dvs den minsta lägenheten, har ett under sktt och förutom en storstädning hittar jag även en nystädad garderob med nyuppsatt klädstånd och DAMSUGARE, i rummet har bokhyllorna spikats upp och de trasiga sängbenen är lagade och sitter på plats
jag har fått tre nya lampor, fårskinnsfällen är tvättad och posten ligger i prydliga högar bredvid snällt brev

och förutom allt det här så har mitt lilla kök plötsligt fyllt av smör, bröd, mjölk, ost, skinka, färsk tortellini med ricotta och spenat, ost- och skinkpaj, philadelphiaost, körsbärstomater, gurka, två sorters knäckebröd, olivolja, tonfisk (ett litet frågetecken, men man kan alltid bjuda!), två sorters fancy äggpasta, pistaschnötter, jordnötter, kex, jordgubbsyoughurt och min favoritmüsli med tranbär och pumpafrön.
frysen är avfrostad och fylld med köttbullar och små magnumglassar.
i köksskåpet står små vita youghurtskålar.
mina föräldrar är bäst.


och nu är klockan snart två och jag ska kliva upp halv sju imorgon men allt jag ville säga var att jag längtar till skolan, att jag är tacksam över vardagen, att den bästa tiden är nu, att mitt hjärta är så stort så stort att det nästan sprängs trots att jag lämnade andra halvan på andra sidan nordsjön
att allting kommer bli bra, att jag är lyckligast i detta rum och att jag med hela hjärtat och kroppen och himlen och jorden tror att
1) allting kommer att bli bra
2) till slut, kommer allting att bli bra

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag kom hem till ost... Inget bröd, ingenting... Bara.... en massa... ost... Ironiskt nog fick jag all ost av mina föräldrar..