Vuxna

det finns olika saker att räkna på, axlar och nummer och grafer
som i hur många nätter det var sedan jag flyttade, eller hur länge jag räknat ned för just detta
eller som i hur många nätter jag ändå blivit kvar här, på den nedsuttna skinnsoffan, mellan lakan som inte luktar som mina gör längre (bara det att välja sitt eget tvättmedel, tänk)
jag betalar min egen hyra, det står mitt namn på min dörr, jag älskar lägenheten kanske för mycket ibland, låser dörren dubbelt upp bara för att; jag har en dörr att låsa, det har inte du
sen ändå, hamnar man här, vill inte sova i extrasängen som numera står i föräldrarnas rum sedan de flyttat in i mitt gamla, vill inte sova i sängen som står på govlet i lilla lägenheten med saker och prylar och disk över hela golvet, vill inte vakna ensam och inte med nån annan heller
finns små saker, som åt vilket håll badrumsskåpet öppnas eller hur nyckeln i ytterdörren ska vridas
i lägenheten öppnas badrumsskåpet som ett vanligt skåp, liksom bara rakt utåt
hemma (eller vad som nu är hem) öppnas det liksom först rakt utåt och sen åt sidan
de senaste veckorna har jag lyckats smälla mig själv i pannan varje gång jag varit här och ska borsta tänderna på kvällen för att jag tror att skåpet ska öppnas rakt ut, såna grejer, kanske är det vad som bestämmer vad som är hemma
idag är det fanka exakt fem månader sedan jag flyttade hemifrån och kan inte alls bestämma mig för vad det innebär, för kvävande där, för inte-hemma här, för ensamt eller för upptaget eller för mycket folk eller kanske för lite
det är skit att inte ens kunna klara sig själv men vissa nätter, jag skulle ge så mycket för att inte behöva somna och vakna själv men å andra sidan, då sitter ju andra saker på spel, också


jag ska sätta in en kontaktannons i typ teknikmagasinets nyhetstidning eller vad nu snälla töntiga killar läser, jag vill ha en snäll töntig kille, ingen sjukt dryg semihora (oj sa jag verkligen det där? det gjorde jag!) som kastar med popparluggen och tar sig rätten att typ vissla på en som vore man en jävla hund och sen dessutom kasta ur sig 'men varför skulle jag vilja vara vän med dig hallå' som vore det självklaraste grejen i världen; får man inte knulla vill man inte prata väder heller, helt enkelt
kul att du tycker att du är snyggaste killen på festen eller klubben eller gatan, verkligen skitkul men jag vet en sak som alla småbrudar som hänger efter dig inte vet och det handlar om skäggstubb, dålig morgonandedräkt och pormaskar
kort sakt, på nära håll är du precis som vem som helst man vaknar upp med en bakissöndag med huvudvärk solen i ögonen (på det dåliga sättet)
ditt hår är lika risigt som andras, din hy lika dålig, andedräkten precis som varje annan äcklig killes
då minns man inte riktigt varför man lär sig behandlas som en jävla hund för att tillfredställa nån glipa i det sjukt övergödda ego som liksom bara sväller och snart spräcker varje rum du går in i
jag vill inte ha en snygg kille som kastar med popparluggen och förväntar sig att jag ska kasta mig liksom den, nej fyfan, jag vill ha en snäll kille med illasittande jeans och pojkfrisyr, och kan han fixa min dator är det ett plus