söndag 29 augusti 2010

When she will marry me outside with the willow trees


Lyssnar jag på för vadå, tionde gången? bara idag och kanske
hundrade, tvåhundrade sen överraskningslönen kom
(tack NK men..??) och jag smög mig
över St Eriksplan och stoppade en påse full i regnet
Idag återgäldar jag genom att dammsuga Stadsmissionen
efter den där stickade tröjan som kanske mer är
en tygsäck man trär över sig,obligatoriskt
när det faktiskt blåser lite lite kallt
Och det är ju fantastiskt

Jag tittar i kalendern för att räkna dagarna, igen
(fortfarande 18, 17 och en halv om man är snäll)
och konstaterar attdet antagligen är en hälsorisk att vara
nykär och svinjobbig i sju månader i streck
Men vad gör man

Jo
Räknar sina dagar som att den här inte fanns
Som att den här tomma tomma sängen inte är annat än en parantes


Eller.


The times we had
Oh, when the wind would blow with rain and snow
Were not all bad
We put our feet just where they had, had to go
Never to go

The shattered soul
Following close but nearly twice as slow
In my good times
There were always golden rocks to throw
at those who admit defeat too late
Those were our times, those were our times

And I will love to see that day
That day is mine
When she will marry me outside with the willow trees
And play the songs we made
They made me so
And I would love to see that day
Her day was mine

Inga kommentarer: