jag vet att ni kan skratta åt mig nu
det är okej, ni får göra det
men jag vet jag vet
att efter allt det här, om en vecka eller två eller en månad eller till sommaren eller om ett år
när allt detta är över, när det slutar svida så förbannat i bröstet och myrorna under huden lugnat sig, då
då vet jag att det kommer finnas någon som tycker att jag är okej
värd någonting
värd någonting, alls
jag vet att det kommer, jag vet att det kommer finnas människor som ser mig då
jag vet att allting slutar lyckligt
jag vet att jag slutar lycklig
så allting är okej
lyssnar på postal service - such great heights på repeat, vaknar till sol över parketten och till fantastiska, fantastiska människor
och hjärtat är så mjukt vännen, så mjukt och böjligt och utan ben
ingenting som kan gå sönder där inte så det är okej
jag är dessutom van
och det är okej
för jag tror på lyckliga slut
och är det inte lyckligt,
är det inte heller ett slut
och vet du vad
ur alla spickor skall det springa rosor
och ju fler sprickor jag får
desto fler rosor skall springa ur såren
onsdag 18 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ååh "ur alla sprickor ska det springa rosor" så fint, minns din dikt,jag tyckte om den.
du är så fin
vi får tro på lyckliga slut tillsammans, fina.
Skicka en kommentar