Slös

så här är då scenen

klockan är fyra, jag har kommit hem från skolan, jag har diskat in disk, jag har vattnat min julgran
jag har samlat ihop de få saker jag behöver i min jakankasse (trosor strumpor en tröja smink och linser) och jag tar bussen därifrån, säger att vi ses imorgon men det gör vi ju inte, vi ses ju aldrig mer, säger att du kan lägga nycklarna i brevinkastet och
sen är det inte mer än så

går alströmergatan ner, tar fyran till hornstull, går sista biten hem till mamma och pappa
lyssnar på moneybrother, they are building walls around us osv, det regnar lite, det är lite fint
jag tar mina ägodelar och flyttar ut från min egen lägenhet och det är så det är, bara


sitter sedan tio timmar senare, efter handbollsträning, efter klassöl, efter ensam hemgång och väntar på en reaktion, någonting, alls, någonting
alls


människor är dikt men handling är ibland bara handling, som vore denna natt om du inte varit så förbanant du
kanske analyserar du mig för jag bett dig, kanske tror du helt enkelt för mycket
men en natt är en natt en hand är en hand skrynkliga lakan är just bara skrynkliga lakan
inte mer men fan inte heller mindre
kanske bara det man vill ha men som alltid, tystnaden från dig

det här är så slös på känslor eller det är till och med slös på nånting jävligt litet och skralt som skulle kunna bli slös på
och fyfan vad jag är trött på slös, nu blir jag bannemig småkär i mig själv för jag svarar fanemig alltid på sms och bangar inte på en spontansked en torsdag så f-u liksom puss hej