Don't call the police

så här är det
efter fem kilometer i snö och slask och minusgrader och frusna fingrar och lungor som sprängs så
så här är det

fuck allt det här, fuck alla som försöker rasera, fuck allting som inte får en att må bra
för det här, det får mig att må bra
så fuck allting annat, jag ska fanemig fixa det här, hur det än går, det här är min plats och sen får de gaffla på hur mycket de vill om juniorserier och damlag och åldersklasser och tränarbehörighet
fuck allting utom det här; jag går ut på planen, jag styr en träning på elitnivå och jag gör det förbannat bra och jag gör det dessutom helt utan hjälp från någon annan
jag vet att jag gör det bättre än de flesta
då är det värt det

så nu vet jag var jag står i alla fall, den här veckan har varit upp och ned för jag har inte vetat hur jag vill göra. men nu vet jag det så nu är det lungt. bra. eller, det kommer bli bra. jag kommer det.


idag har jag varit på junibacken med tuva och sett pippiteater (jag skrattade så jag grät, vilket ingen annan gjorde) och ätit pannkakor. jag har även fått sjuka elva tusen helt apropå ingenting in på kontot. resulterade i stor, stor påse hem från solo. men har man umgåtts hela dagen med barn som luktar fis (OBS INTE TUVA HON ÄR BÄST MEN ANDRA UNGAR? USCH) så är man värd det.
dusch, lucella med lilltån, öl och dans.
det här blir en bra kväll. eller i alla fall snygg.

puss