Stroke

så somnar vi om i mjuka sängar, vrider skulderbladen ryggraden in mot en natt som alltid är så förbannat obarmhärtigt nyss, som blickarna över köksbordet i en lägenhet i kanske april
vi säger ingenting men jag ser att du ser och du ser att jag ser att du ser
vi säger ingenting
så, en sommar senare
allting som grott
möglat, i alla vråer och hörn


så somnar vi i mjuka sängar
så vaknar vi i mjuka sängar
och nyckel som aldrig aldrig aldrig


mjuka sängar, rena lakan, vita skuggor
men likförbannat, att nyckel aldrig
passar i
låset