I´m a bird, now

klockan är tio i åtta, det är måndag morgon och jag har precis satt den sista punkten i min första skrivuppgift till jakan
ska åka dit idag, kramas och vara glad att se människor och prata om saker jag inte nämner annars, ska åka dit och vara glad och trygg och så jävla lycklig


vet du att jag raderat dina nummer och dina sms och allting allting så nu är det verkligen slut och det var ju verkligen på tiden
inga fler dikter om snöflingor osv vet du
du har inget rum här längre, och det känns sköntatt vi aldrig passat ihop är något jag vet men det är så lätt att fortsätta i gamla inkörda spår
att detta är det bästa vet jag om någon, däremot är det inte rätt att det är du som får lämna mig så här när det var jag som visste allt det här först
men jag är människa, jag pratar om saker, jag försöker, jag vrider och vänder
jag är inte som du, står i nån jävla rökruta och bara ja du vet
vill inte träffa dig igen osv
det är du och inte jag som har nån sorts låtsasförälskelse till din bästa väns flickvän
säger "det är när jag umgås med henne som jag insett att det finns tjejer som kan göra mig lycklig" och "du är inte som hon"
vilket är en så sinnessjuk sak att säga men inte ens det ser du för ditt svar till allt är
"jag kan inte ljuga för dig nathalie"
som att det skulle göra dig till sån jävla barmhärtig samarit jävla moder theresa eller nåt jävla skit aaaaaaahhh jag skulle så kunna slå dig hårt hårt hårt


men jag har ju saker som du inte har, jag har linda och frida och michaela och johline och moa som faktiskt älskar mig (hah!) och som är det finaste jag har, som alltid svarar när jag ringer och som alltid frågar och som alltid lyssnar, trots att allt är värdelösa upprepningar, pratade med frida igår tills armen domnade av, en och en halv timme tror jag, och hon lyssnar och hon vet och de vet och ni är det finaste jag har


så nu ska jag sätta på p3, göra frukost, klä på mig (det är september, nu, inte som i ångesten men som i något annat), åka till skolan, vara lycklig


nästa gång vi ses är du som luft, jag lovar mig det nu;
nästa gång vi ses är du som luft jag aldrig andats